Det jobbigaste när jag låg på uppvaket var nog slangarna jag hade i näsan och halsen. Dom i näsan i samband med hur svullen jag var och att jag var helfixerad gjorde det jättesvårt för mig att andas, men sköterskorna sa att jag syresatte mig bra i alla fall. Det kändes som att jag kämpade på för att andas. En annan lite irriterande sak var att jag hade en blodtrycksmätare runt min högra arm som skulle kolla mitt blodtryck ungefär 2-3 gånger i timmen, blev nästan rädd varje gång den började pumpa. Detta ändrade dom dock till 1 gång i timmen mot kvällen. Lite senare, vid kanske 22.00 ville dom att jag skulle pröva ställa mig upp och röra på mig. Direkt jag satte mig på sängkanten blev jag dock illamående så det blev ingen promenad för mig. Jag fick medicin mot illamåendet och blev kvar i sängen resten av tiden. Mot kvällskvisten blev jag ensam i mitt "behandlingsrum" eller vad jag nu ska kalla det. Vi hade tidigare varit 4 personer, men dom andra 3 hade blivit förflyttade. Av någon anledning fick jag vara kvar själv i det lilla rummet, vilket var väldigt härligt tycker jag. En av sköterskorna berättade att dom hade ett annat rum som var större och där var det rätt många patienter, men som sagt av någon anledning fick jag vara för mig själv! Sömnen var väll lite sisådär, vaknade till flera gånger under natten. Med väldigt jämna mellanrum kom det in en sköterska som kollade på mig och skrev lite anteckningar. Dom var förresten väldigt bra på att se till att jag inte hade ont eller så, tror dessutom jag fick smärstillande regelbundet under natten.

 

Klockan 08.00 fick jag förflyttas till vårdavdelningen och även där hade jag eget rum. Skulle egentligen ha delat med en annan tjej som också gjort en käkoperation, men jag antar att hon varit tillräckligt pigg att åka hem! Nästan direkt efter jag kommit upp på mitt rum var det dax att fara på käkkirurgin där dom kopplade loss slangarna från näsa och hals (underbaraste känslan, kunde äntligen andas!!!), därefter var jag på röntgen och dom tog bilder för att se ifall det såg bra ut. Skulle även få träffa Fredrik (en av mina kirurger) men det var väldigt mycket den dagen så jag blev sittandes i väntummet väldigt länge. Jag höll på att somna till flera gånger för att jag var rätt slut. Men då blev vårdpersonalen less och sa att Fredrik skulle få möta mig på rummet.

 

Catrine satt och väntade när jag kom upp på rummet, vi pratade ett tag men det tog inte lång tid innan jag somnade. Dagen flöt väll på rätt så bra, drack dock jättedåligt. Jag ska få i mig minst 2L vätska och jag fick knappt i mig 900ml. Jag hade ju dropp dock, så det var ju ingen fara. Men för att dom ska må bra över att skicka hem än så ska man fått i sig dubbelt så mycket. Annars hände det väl inte så mycket den dagen, fick besök av min storebror som är Umeåbo!

 

Fredagen blev jag utskriven, trots mitt värdelösa intag av näring. Men man tillfrisknar mycket fortare och bättre hemma, så dom var inte särskilt oroliga. Jag och Catrine for och träffade Fredrik en sista gång, vi gick igenom recept på smärtstillande och andra småsaker. Han dubbelkollade så att allting såg bra ut och så fick vi bege oss hemåt! Ända missen var väl att han under operationen råkat slinta med ett av verktygen så jag har två små brännsår på min högra läpp och på sidan av läppen, men det är jag då inte särskild brydd över, vi är alla människor och kan göra misstag! Det läker då finfint!

 

Det var väl min "lilla" histora från min sjukhusvistelse, blev ett jävligt långt och ganska rörigt inlägg men är det någonting specifikt ni funderar över så är det bara att fråga!